爱aiKina

I mitt förra inlägg visade jag bilder som jag tog under förmiddagen första dagen i Dalian, då vi hakade på (eller blev inlurade i) en turisttur. Här kommer fortsättningen från mitt på dagen och framåt. Vid lunchtid, som vi inte fick tid att faktiskt äta lunch på utan skulle köpa själva från någon av matstånden på vägen, så fick vi se en show. De hade tidigare i början av dagen pratat om att två extra aktiviteter inte ingick i grundpriset för turen, det ena var en dans och sång föreställning samt en båttur och det andra var en delfinshow. Delfinshower har vi sett förut, och de brukar vara i stort sett samma trix, men det första alternativet lät väl inte helt fel resonerade mamma och jag. Vi föreställde oss ett framträdande med kinesiska minoritetsfolk som dansade och sjöng utifrån deras säregna kultur, och sedan en fin liten båttur längst kusten.

Men vi hade tydligen fått det helt om bakfoten, det här var underhållning för kineser, som tydligen uppskattar helt andra saker än var vi gör.

Först var det dags för showen. Här sitter en förväntansfull publik och en man som går runt med en krokodilbebis i famnen. Om man betalade 50 spänn kunde man få bli fotad när man höll den lilla bebisen.

Han i grönt håller minikrokkis!

Sen började själva showen som visade sig vara väldigt thailandskt inspirerad, inte alls kinesiskt. Två män gör bugningar och andra buddistinspirerade böner om välsignelse och förlåtelse.

För vad bad de om "förlåt" i förväg om? Inget mindre än lek med krokodiler. Den ena mannen gick ut i vattnet och hämtade en liten krokodil genom att dra den i svansen, sedan slog han krokodilen med pinnen han håller i andra handen så att den skulle vrida sig upp mot honom och göra ett misslyckat försök att bita tillbaka, samtidigt som mannen snurrar runt slängandes med krokodilen upp och ner i luften. Se bilderna nedan

TADA, se vad man kan göra med ett farligt (och utmattat, kanske till och med lite drogat) djur. Betalade jag och mamma extra för att se det här?! En show full av medlidande för de stackars djuren medan kineserna applåderade och jublade.

Den andra killen ger sig på bamsekrokodilen. Krokodiler är egentligen blixtsnabba i vattnet, kan lätt ge sig på en oxe som kommer för att dricka vatten, men de här var så pass tilltagna att en tanig människa kan dra den i svansen och fick provocera fram motstånd.

BIT HAN BIT HAN!

Släpas upp på land....

Ups, hade tillräckligt mkt energi för att försöka fly upp på scenen. Det fick han inte göra, och blev genast neddragen på marken igen.

Tydligen kan man paralysera dessa krokodlier genom att slå med pinnar runt om huvudet och i munnen. Woaw, är han inte tuff som pussar en krokodil..?

De har gjort djuret så ofarligt att till och med en ur publiken kan få komma och klappa.

Paus, kom och klappa på bebisen

Bänkgrannarna ville gärna kolla om det var en riktig liten krokodil

Hur levande man nu kan kallade den här...

För att det var inte nog med besvikelser över showen så visade det sig att den inte ens var slut än. Nu började andra halvan med lättklädda tjejer, blandat kinesiska och ryska, som gjorde enkla dansrörelser i otakt med varandra, i otakt till lite blandad thailänsk/kinesisk popmusik.

En enda av de långa (vackra?) tjejerna log. En annan av dem hade benen fulla av blåmärken.

Så kom den icke-kinesiska "huvudstjärnan" fram och mimade till lite kinesiska sånger i sin nattklubbsutstyrsel mitt på ljusa dan.

Det här måste vara den sämsta showen jag sett, men som sagt, det var tydligen underhållning som föll kineserna, framför allt männen, i smak. Lättade lämnade jag och mamma showen när guiden äntligen vinkade åt oss att det var dags att ta sig vidare.

Vi åkte vidare till ytterligare en kust, synd på det dåliga vädret, kan tänka mig att det är väldigt vackert här annars

...om man bortser från allt skräp i vattnet

Ett sjölejon!

Ett måste för alla resande kineser att bli fotograferad vid alla statyer och spektakulära saker. Jodå, mamma skickade mig också fram till en del saker och ta kort, men de bilderna är i hennes kamera (som tur är kanske, jag såg nog inte så jätteglad ut i kylan. Försäljarna här gick runt i vinterjackor, och jag nyligen ankommen från 30+graders Peking var klädd i kjol och linne.)

Hamnen

Ryska kanoner

Staden Dalian bortom bron

Evigt väntande på sin spelkamrat

Ett jättegulligt äldre par som nu när de inte jobbar längre passar på att upptäcka sitt eget stora land. (Obligatorisk fotoning bredvid allt som man kan tänkas poseras vid.)

Här var vad som var nästa aktivitet vi betalat extra för. En tur med motorbåt på vågorna! Ingen tid för att spana in kusten eller utsikten från havet, fort och guppigt skulle det gå. Men eftersom det blåste kallt och regnade lite, och jag kände att istället för att riskera att bli förkyld (igen!!) så kan jag istället be att få åka båt med pappa eller farfar på fryken i Värmland en vacker sommardag. Kineserna däremot, med undantag från några äldre, hoppade glatt ner i båtarna! Guiden blev lite upprörd över att vi inte hade lust att åka, och argumenterade om hur vi slängde pengar i sjön. Men hon gav sig när mamma gav bort sin båtplats till en annan farbror som var lite sugen på att prova. Hans kommentar efterråt var dock "Fy vad läskigt!" och en annan instämde med "Du(syftandes på mamma) hade rätt, alldeles för kallt!"

Wiiee! Gupp gupp på vågorna!

Fotograferade omgivningen lite undertiden de andra åkte båt

Tripp, trapp, trull

En hemlös vovve som blev rädd av det lilla klicket från min kamera när jag tog kort

Tillbaka i bussen igen med vår guide som fortsatte att prata stup i ett om allt möjligt. Lite bilder nedan tagna under bussfärden

Det byggs överallt runt om staden Dalian

Det som byggs är små lyxsamhällen åt rika människor att ägna sina somrar i, som det här till exempel

Vi åkte förbi universitetsområdet också, och det här universitetet: Dongbei University of Technology skrev jag som första val i min ansökan om stipendie till Kina för nästa läsår. Det verkade vara en bra skola när jag tittade på hemsidan och Dalian hoppas jag kan vara en trevlig stad att studera i. De hade i alla fall Starbucks vilket betyder att jag kan få tillgång till gott kaffe, plus även Metersbowne och Watsons (mina favoritaffärer för kläder och diverse skönhetsprodukter) och förhoppningsvis relativt få utlänningar. Fattas bara en Bodyshop (det har till och med Changchun!! En miniminimini en bestånde av en hylla full av saker i ett café. Borde lägga upp bild på den någon gång!) Mitt andra val var Chengdu University som ligger i Sichuan provinsen i nästan mitten av Kina. Om jag får stipendiet och vilken skola jag blir skickad till får jag reda på i juli..... Spännande!!

Gamlingarna fotas igen, och när jag tog kort på dem den här gången så tog de även mod till sig att fråga om inte ännu de kunde få ta kort bredvid ännu en spektakulär sak, dvs säga den blonda utlänningen (jag). Jag måste säga att den här Kinavistelsen har verkligen botat min motvilja att vara med på bild, eller kanske bara helt enkelt fått mig att ge upp. De fotar ju ändå när de tror att jag inte ser:b och det här gamlingarna var ju så gulliga!

Dalian har ett tivoli! Kanske inte skulle vara så fel att plugga här i ett år, kan ju omöjligt vara tristare än Changchun som bara har ett zoo, och med tanke på kinesers syn på djur (ni såg ju krokodilshowen innan) så har jag inte så stor lust att besöka det faktiskt. Djur har också känslor!

En grävskopa mitt i vattnet som gräver upp sand... Varför? Det ni....funderade jag på ett tag. Utan framgång. Det moderna sättet att vaska efter guld? (Hehe)

En byggnad i form av en tumme!

Dalian city, en av de få städerna i Kina som har spårvagn. Changchun är faktiskt också en av dem!

Framme till det mest sevärda stället av hela turistturen: Tigerbukten.

När mamma var här sist tillsammans med pappa så besökte de den här platsen, och vad de såg då på landsidan på andra sidan vattnet var ingenting liknande den här. Den här staden har växt till sig massor på bara några deccenium, likt de flesta städer i Kina efter landets stora ekonomiska framsteg

Har ännu lite mer bilder från Dalian och några tagna här i Changchun som väntar på att få läggas upp, och de kommer komma upp här så småningen också men med viss fördröjning. Nu närmar sig slutproven med stormsteg, de två första har jag redan på torsdag och ber om ursäkt men här kommer lite mer klagande, men här kinesiska skolsystemet har jag lite svårt att acceptera. Slutproven är 70% av hela betyget och är på allt vi lärt oss den här terminen, och bara det ger studenterna en väldans stress och ångest. Vem fortsätter då att ge läxor och har glosförhör när vi har slutprov i alla ämnen?! Jo, alla lärare. Tack och lov kom vår konversationslärare på (min favoritlärare, jag älskar henne) att det kanske inte var så smart att vi skulle kunna läsa en berättelse på fem minuter med bara stödord samma dag som vi har två stycken slutprov. Sista slutprovet har jag den 30 juni, och det fortsätta vara lite snålt med uppdateringar på bloggen, men tackar så mycket för alla som följer bloggen och extra mycket till er som även kommenterar och hör av er till mig genom mail/facebook/msn/skype m.m. samt förlåt för att jag svarar så dåligt nu. Fortsätt håll gärna tummarna för mig!

Till sist, Grattis farbror Per som fyller år idag!