爱aiKina

Två prov på en dag är inte kul! Kände mig jättestressad under den första (klassisk kinesiska) för att få så mycket tid som möjligt att panikrepetera inför den andra (kinesisk historia).

På bilden under försökte jag visa min kärlek till Konfucius.... Med min fruktkniv.

Vad skulle han säga så mycket för? Vad var det bra för va? Kunde han inte bara hållt tyst.....?

Konfucius är en av de viktigaste personerna i kinesisk historia, han räknas till en av världens tio största tänkare och hans tankar och lärdom har influerat stora delar av östasien, framför allt Kina. En del saker han sa var väldigt klokt och reformbildande på hans tid, men en del synsätt är inte riktigt aktuellt i dagens läge. Han hade många åsikter och tankar om utbildning, levnadssätt och styrelsesätt. Vi har läst många kapitel om olika saker i vår historiabok, och medan läraren bara tyckte att ett kort stycke från några få utvalda kapitel var nödvändiga att lära sig inför provet så ville han ha med hela kapitlet om Konfucius, och 40 poäng av provet var bara en essäfråga om Konfucius synsätt. Egentligen är det inte mycket om Konfucius som jag har läst och lärt mig, men det jag kan nu kan jag på kinesiska, provet var nämligen helt på kinesiska och liksaså skulle våra svar vara eftersom vår lärare in kan engelska.

I klassisk kinesiska, som är papperna under boken har vi förutom en dikt om kärlek bara läst och försökt förstå citat från denna Konfucius, som sa en väldans massa som skrivits ner på ett totalt onödigt svårt konstruerat språk. Klassisk kinesiska är väldigt olik den moderna kinesiskan, man skulle kunna säga att den är väldigt olik kinesiska överhuvutaget då den skiljer sig helt från hur man pratar både grammatikmässigt och med ordval, även på den tiden på klassisk kinesiska användes. Det är till och med så krångligt att förr i tiden i Kina var det bara de mest intellektuella som ens kunde läsa klassisk kinesiska, vanligt folk uppfann ett skrivspråk som faktiskt baserade sig på talspråket. Det klurigaste med den urgamla versionen att skriva är att alla ord har så många betydelser vilket gör att man kan tolka en mening på många sätt. Vi läser citaten från Konfucius, tror att vi har någorlunda koll på vad alla ord betyder men när vi får höra hur texten egentligen skulle tolkas kan man inte annat än att tappa hakan i både förvåning och frustration. Hur blev fyra-åtta tecken på klassisk kinesiska ibland två meningar långt på engelska?! Gah!

子曰；”知之为知之，不知为不之，是知也“。Notera att det i stort sätt bara är samma återkommande tecken i hela citatet, och här efter kommer översättningen... Confucius said: "Claim that you know it only when you really know it; otherwise admit that you don't know. This is what a wise man would do."

Hmpf. Var fick de "claim", "admit", "really" och "man would do" ifrån?

Nu är det i alla fall bara ett prov kvar, textkursen på onsdag så det är bara att stå ut ett litet tag till, ignorera tröttheten och använda sina sista krafter till att plugga in all grammatik vi ska ha prov på.

Heja heja!